Aldrig tidigare har det hänt att jag haft så många nya böcker att rekommendera på en och samma gång; inte mitt i högsommaren i alla fall. Fyra böcker av tre poeter. Att de tre är goda vänner till mig sedan länge ber jag er att bortse från, det här är minsann ingen falsk marknadsföring, har man begåvade vänner så får man faktiskt skryta lite om det också. Först ut denna sommar var Lars Palm, med det senaste i en till synes (förhoppningsvis) aldrig sinande ström av dikthäften utgivna i USA. whomeanswhat heter samlingen och gavs ut av Sacrifice Press i Oregon, i juni.

I CAN’T STOP TALKING

the most edible
person around
here be clear blue sky

shelter the storm
wind-up god

really good fish
hanging around
the most edible

person on a plate

Det är palmskt underfundigt och överraskande och rekommenderas givetvis varmt. Och om man skickar ett mail till förlaget så går det säkert att få ett eget exemplar utan någon större kostnad.

Paul Nilsson är säkert bekant för många som följer min blogg och som till exempel minns Splitter som gavs ut av Serums förlag Fakir i början på 2000-talet. Det Lilla och det stora Havet följde något år senare på Heterogénesis förlag, men sedan dess har det varit förhållandevis tyst om poeten Nilsson, om än ej, tack och lov, människan Nilsson.

landet är fördömt
men nu sitter du här
och jag sitter här

du har en granat
och jag har en

kan du hålla mig i handen

Förlaget är Smockadoll i Malmö. Boken heter Vi som i november, och dikterna är bland det bästa jag har läst av herr Nilsson, dikter som “befinner sig i gråzonen mellan de människor som hör hemma någonstans och de som är utstötta från allting, ett oändligt novemberlandskap.” Beställ den direkt från förlaget, så hamnar pengarna i rätt fickor!

Samma förlag, Smockadoll, ger också i dagarna ut (ja, ok, officiellt är det väl inte release förrän i början av september… men träffar man på författaren så får man säkert köpa ett exemplar redan nu) Freke Räihäs samling Svenska träd – en konceptuell flora, med illustrationer av Pia Anliot. Liksom Palm och Nilsson har också Räihä figurerat i Serum-sammanhang, på den tiden han fortfarande kallade sig Markus gav vi ut hans debut, po-etik. “Inspirerad av dendrologernas stilsäkra språk gör Räihäs diktverk mycket väsen om mer bland träden: här figurerar inte minst privatiseringen av välfärden, den ökade användningen av tillsatser i livsmedelsindustrin, S/M, julafton, Tredje riket och den efterföljande imperialiseringen av kulturen.” Det är vidunderligt och vackert och Anliots illustrationer förhöjer verket till något mycket speciellt.

Ek.

Quercus robur – som Rumskulla.

Den egentliga sinnebilden: åldersgröpad.

beständig och egen:

Själv.

Grund & Tröskel.

Livnär de andra fäna; de oräkneliga.

Sett de sju; Ek; eka: eko.

För att hon saknas.

Men Räihä nöjer sig inte med att ge ut en bok, han utkommer med två, på samma gång. Vad då kris för poesin? Struntprat, här händer saker. Kanske inte i Stockholm, men i Malmö och Skåne. Konceptbeläggning: Sjokkok heter den andra, en liten och tilltalande bok han skrivit tillsammans med poeten och förläggaren Kristian Carlsson. Förlaget är tillexempel. Och jag är ju väldigt förtjust i sådan här litteratur.

Momentum – 7

Äpplet är oätligt – Det blir värre.

Krossat, tillsatt svamp.

Det avskiljs från sitt hjärta av en maskin.

Men någonstans sitter en person
med en vision
och om den inte är Euro/sekund;

Luktar, lagrar, blandar, luktar, avväger

Det får vila i en gammal låda.
Det forslas runt av en maskin.
Det mäts upp av en maskin.
Det buteljeras av en maskin.
Det forslas runt av en maskin.

Men någonstans sitter en konsument. Det blir du.

Och jag kan bara upprepa vad jag skrev om Vi som i november; köp böckerna från förlaget eller direkt från författaren!

Omslaget är väldigt fint, det påminner mig faktiskt om Elektrisk matlagning…