Just nu ser jag mycket fram emot Kompassros översättningsseminarium som inleds med en välkomstmiddag för de katalanska poeterna Marc Romera och Albert Herranz. Under hela helgen kommer vi att arbeta med deras dikter, översätta dem till svenska och förhoppningsvis lyckas med att göra dikterna rättvisa. Sedan blir det en liten turné i Skåne under veckan som kommer, med framträdanden i Arlöv, Degeberga, Hörby, Kristianstad, Lund och Malmö.
För mer information och program, se –> Kompassros
Foto: Maria Lindberg
Kristian Lundberg har recenserat tre av King Inks böcker i Helsingborgs Dagblad:
”Bokförlaget King Ink har på mycket kort tid etablerat sig som ett av de viktigaste oberoende förlagen. Nu utger förlaget i rask följd tre mycket särpräglade diktsamlingar, som har det gemensamt att de på olika sätt undersöker språket och författarens möjlighet att vidga sina språkliga ramar. Världen är inte bara ett ord. Ordet är framför allt en rörelse.
Kristian Carlsson, Freke Räihä och Tomas Klas Ekström närmar sig alla en slags språklig ready made där man låter ting, personer och platser laddas upp med en ny betydelse beroende på det nya sammanhanget.”
—
”Ekström skriver en bildrik, pregnant lyrik som allt som oftast öppnar dörrarna ut mot det tätnande mörkret. Det är också det som gör hans citatteknik så raffinerat hjälplös: ”Katatoniska, mekaniska fel./Infektion efter inflammation./Du sover. Jag saknar dig./Visar bilder./Avflödeshinder. Inkontinens./Teven står på./Nattpersonalen. Spelkorten.” Jag föreställer mig att det är en ögonblicksbild av sjukdom och kommande död. Ett slags destillat om man så vill. Vid ordet ”spelkorten” finns då en referens, som lyder så här: ”Vård af spelkort: man doppar en linnelapp i fotogen och gnider korten härmed, torkar den sedan väl och polerar den med talk, eller man gör en deg af bränd magnesia och bensin och gnider korten härmed.”
Världen framträder just så absurd och gåtfull som den är. Ekström är en känslig och intuitiv poet som inte drar sig för att rasera sin egen poetik för att kunna vara i dikten – precis där han skall vara.”
Christer B. Johansson recenserar ”Sista undrens tid” i Tidningen Kulturen, och skriver bland annat så här:
”Jag gillar genast det jag ser. En form som är strikt och som passar mig. Konkret. Enkla ord, korta meningar, men ändå med olika tolkningsmöjligheter, en tilltalande outsagdhet. Som hos Lars Gustafsson, för att dra till med bara en av många möjliga jämförelser (Altgård, Werup…)” Läs hela artikeln här!
Tidigare under sommaren har också Blaskan recenserat boken:
”Bilderna är knivskarpa, tydliga poetiska identifikationer med de poetiska objekten liksom barndomen är närvarnade precis som vuxenvärlden finns där i dikterna. Moderna dikter som beskriver att växa upp men också dikter om att minnas sin tid. För det är nog livets genomtränglighet som de poetiska bilderna laddar sin symbolik med. Symboliken är just de där dragen av saker, miljö och emotioner som gör Tomas Klas Ekströms nya diktsamling bra.” Läs hela artikeln här!
Och på Korpdotters blogg kunde man läsa dessa glädjande ord:
”när jag läste ”sista undrens tid” av tomas klas ekström blev jag lycklig. han är en av dem jag verkligen gillar, och det är ju lätt hänt då, att man väntar sig mycket och blir besviken. men jag blev inte besviken. mest blir jag lycklig över att den är så bra. det är nog det bästa han skrivit. eller så är det bara att boken träffar mig precis där jag står nu. den är så sorgsen och stor på nåt vis.” Läs hela artikeln här!