Böcker

Böcker

Södertext Förlag/
Venaröd Förlag
2016

Berättelsen om Giraldos – Skandinaviens djärvaste lindansare

En mängd detaljer bygger boken ”Berättelsen om Giraldos – Skandinaviens djärvaste lindansare” och gör den till en viktig del svensk nöjeshistoria. 
– Cirkulära Notiser, Svenska Cirkusakademiens tidskrift

Det är en ”nimm” liten bok Ekström skrivit, välformulerad, ibland nästan poetisk, och rikt illustrerad från brödernas famösa kista med fotografier, klipp, attiraljer…
– PiratenPosten

Boken är en fortsättning och en fördjupning av filmen Män utan nerver, som kom 2015 och gjordes av Albert Herranz; Ekström har samlat in mera material och gjort fördjupande intervjuer, till detta kommer ett rikt bildmaterial, som ger inte bara ett stycke nöjeshistoria, utan även berättar på ett illustrativt sätt om Hörby, några stunder bakåt.
– Tidningen Kulturen

varv-omslag2

Venaröd Förlag
2014

Varv

Ekström äger en imponerande förmåga att skriva verkligheten på ett vemodigt, skört men senigt sätt. En mild underton av filosofiska funderingar i en naken vardag som längtar efter att bli hörd i beskrivningar, gärna subtilt och okonstlat. – Tidningen Kulturen

I Ekströms texter upplever man emellanåt en känsla av isolering där förnimmelsen av rädsla finns. Tiden och naturen med sitt innehåll av liv dominerar hos poeten. Där finns en känsla i hans dikter av något lätt svävande i förhållande till tiden, ljuset och mörkret. Kim Larssons bilder stämmer bra in i Ekströms texter där det finns en stämning i det svaga ljuset och en tystnad som känns. Det är känsliga beskrivningar av tid och väder, natur, stadsbeskrivningar och miljöer i hans dikter tillsammans med Kim Larssons illustrationer.
 Populär Poesi



detendaomslag

668 Förlag
2012
Tillsammans med Tove Folkesson och Freke Räihä.

Det enda som är gratis i Malmö är utsikten ut ur Malmö;

Tonfallet är både brutalt och elegiskt, där dikterna ger ett spontant intryck, som vore de skrivna i affekt – rakt på sak och en smula uppkäftigt. Det är en lämplig metod för att skildra en stads atmosfär, för sådan är den ju också, en förvaltare av en charm av det mest diskreta slaget. Det vi också får är ett alternativ till schablonbilden av Malmö som ett problembarn, en obstinat tonåring som bara bråkar med sin förälder (som vi kan ge namnet ”Sverige”), trots ständiga förmaningar. Men de trivsamma kaféerna och promenadstråken hotas av ideliga påminnelser om allt som förorenar: skräpet, slagget, isande tystnader … Utsikten får vi gratis, ja, men ingen väg ut ur Malmö: den kostar.
 – Ordkonst



Ett-hus-fullt-av-skog-VR-Omslag

668 Förlag
2012

Ett hus fullt av skog

Ekström är stormästare på understatement. Han kan få läsaren att göra frivolt mitt i texten. Och han har också humor, vilket är viktigt för ett författarskap. Hans ironi skiljer sig dock från det reguljära. Hans funderingar är ofta filosofiska och vardagskritiska, samtidigt som det finns en politisk medvetenhet i hans tankesätt./—/Hans beskrivningar låter genialiska i sin enkelhet. När jag har läst den här boken, vill jag läsa hans nästa bok.
– Tidningen Kulturen



Sista undrens tid

King Ink
2011

Sista undrens tid

Sista undrens tid är en både egensinnig och mycket svensk diktsamling. Jag tycker mig höra ekon från både Norén, Sonnevi och Tranströmer, och någon sorts intellektuellt beslöjat, lätt svävande dödsmedvetande verkar alltid finnas närvarande i dikterna. Ekström har verkligen lyckats  skriva en mångfacetterad men sammanhängande diktsvit om två av de svåraste ämnen som finns: saknaden och döden.
– Eremonaut

Sista undrens tid har kanske försoning i botten, men den har framförallt svärtan. Den försöker inte göra sig till eller släta över. Den är inte på det humöret. Det känns tomt och övergivet. Trösten som någonstans ändå erbjuds är Ekströms språk. Och den galna glimten, kanaljen som bara tillåts prassla med pappret./–/Ekström vet hur man använder en penna. Ju mer han skriver, desto vassare blir spetsen. Det är inte värst många som behärskar den pennföringen.
– Tidningen Kulturen

Världen framträder just så absurd och gåtfull som den är. Ekström är en känslig och intuitiv poet som inte drar sig för att rasera sin egen poetik för att kunna vara i dikten – precis där han skall vara.
– Helsingborgs Dagblad

 

 

Malmö är en dröm

Siesta
2010

Malmö är en dröm

Tomas Ekström framstår med ”Malmö är en dröm” som en engagerad diktare med stenhård koll på formen. Han vandrar genom ett Malmö som just nu, i detta ögonblick, söker sin form. Det är beundransvärt. Också Maria Lindbergs svart-vita fotografier förstärker den bilden – föreställningen om staden. ”Malmö är en dröm” är en överraskande bekantskap.
– Ystads Allehanda

Ekströms poesi har ett anslag av direkthet. Du får vad du ser. Det hindrar honom inte från att inplantera en och annan oannonserad twist, ungefär som i ett kodat meddelande på hundra ord varav två förhöjer de andra nittioåtta (vid ett par tillfällen tänker jag faktiskt på Majakovskij).
– Tidningen Kulturen

Det kanske mest gripande i bilderna är den om Kockumarbetarna som nu sitter på havsbottnen och vädjar: ”Berätta om staden för oss”. Om den nya tiden vet de ingenting. Att stadens ekonomiska hjärta bytts mot svindyra insatslägenheter i en förgänglig stadsdel vill de säkert inte heller höra talas om. Dessa sysslolöshetens och de snabba klippens bostadsområden har ingenting med det förflutna att göra. De svävar fritt.
– Occident

Diktsamlingen är pur kärlek i vemod och i kärlek bland det bästa jag läst om en stad sedan Walter Benjamin skrev i sina ”Passager” om stadens förutsättningar att utvecklas. Tomas Ekströms poesi är för undertecknad klassisk flanörspoesi i samma anda som Charles Baudelaire och Hjalmar Söderberg.
–Blaskan



teelektrisk-STOR

Predi
2007

Elektrisk matlagning

Ekströms  ”Elektrisk matlagning” är farligt charmig. Farlig såtillvida också att melankolin och det vattniga folkhemska så småningom börjar sippra igenom det vardagliga. Det är omöjligt att komma runt ett namn som Sonja Åkesson när man talar om svensk folkhemsskildring/kritik. Men Ekström vinner på knockout.
– Norra Skåne

Jag tycker om hur Ekström okomplicerat vänder på till synes utslitna och begagnade liknelser. Och så tycker jag om hur han får saker att lukta. Diktsamlingen luktar allt från vintermorgnar till stickig svett, alkoholpissiga bänkar och bensinångor och solkattstorra husväggar.
– Dagens bok

Det är en underhållande och respektlös samling dikter som på ett oroande sätt leker med det avsomnade folkhemmets artefakter. Med jämna mellanrum dyker bilder ur hemkunskapsböcker upp som bland annat upplyser oss om hur elektriska spisar kan se ut och hur dessa används för att nå ett bra matlagningsresultat. Huruvida leendena som spirar under läsningen blommar ut i ett hjärtligt skratt eller förvrids till en grimas kan kvitta. Ekströms dikter fängslar och känns allt annat än poänglösa. Ibland tycker jag också att han stämmer möte med en viss Slas.
– Västervikstidningen

Det är nästan som att läsa en ung Åke Hodell, som vågar plocka fram bilder och får dessa att stå på egna ben som delar av själva diktsamlingen. Dessutom skriver Tomas så fint om den nästan bortglömde finska urkommunisten Pentti Saarikoski…
– Blaskan

En doldis värd bekantskap är Tomas Ekström, som i nya boken samkör gamla matlagningsförslag med den skuggade bilden av en frånvarande far.
– Sundsvalls Tidning

 

 

predi-TE-natten-ar-svart-och-full

Predi 
2005

Natten är svart och full av troll och kanoner

Tomas Ekströms andra diktsamling är en glad överraskning. Jämfört med debuten från 2002 har han fått ett betydligt säkrare uttryck. Boken kryddas dessutom med bonusmaterial i form av en intervju med författaren och dikter från en kommande samling. Det är generöst. Ekströms lista av valfrändskaper – Captain Beefheart, Tom Waits, Charles Bukowski, Sonja Åkesson – ger en fingervisning om vad han vill åstadkomma. Surrealism, förnyelse av klichéer, beat och vardagsironier…
– Sydsvenskan

På det stora hela skildrar Ekström sprängda bilar, fågelsång och nerlagda pizzerior som det anstår en av diskbänksrealismen betagen herre. Och jag hänger med.
– Kristianstadsbladet

I dikterna finns också en motvilja till allt som går fort. Det handlar inte om att romantisera det pågående, utan om att fördröja rörelserna och framför allt effekten av rörelserna. Tomas Ekström dröjer i sina bilder, särskilt när han beskriver förlopp och handlingar. Han vill få läsaren att ta in världen.
– Piteå Tidning

Tomas Ekström skriver en ogarderad beatpoesi som inte saknar överraskningseffekter: ”Kommunalrådet vinkar glatt / som guds läppar mot våra egna”.
– Aftonbladet

Under tiden jag läser Ekströms diktsamling, hör jag radion på avstånd. Först efter några minuter förstår jag att upptäckten av ett nytt rovdjur i Malaysias regnskog, som forskarna gjort, inte ingår i någon av dikterna. Rovdjuret hör till naturprogrammet, men det är som det också smyger omkring kända, och okända, hotfulla djur i Ekströms nattliga världar. Rovdjuret på gator och torg och i förorternas höghus, kanske låter sig fångas och tämjas, men konsten är svår eftersom djurets namn heter rädsla och sitter bakom galler i en bur i människan själv. Rädslan, isoleringen känns nästan fysisk i dikterna.
– Skånska Dagbladet

Realistiska, till synes objektiva iakttagelser glider över i andra miljöer och händelser. Snö och kyla samsas med sol och hetta i ett kalejdoskopiskt drama./–/ Kanske måste man vara erfaren lyrikläsare för att uppskatta samlingen, men även mindre erfarna bör kunna få ut någonting av Ekströms mättade och känsliga språkbehandling.
– BTJ-häftet